lojtnantshjarta

En gång i tiden

var det vi

En gång i tiden

trodde vi på framtiden gemensamt

En gång i tiden

satte vi bo tillsammans

Och satte barn till världen

Våra två gemensamma barn

Två människor

som ska leva i framtiden efter oss

Vart tog all den gemensamma tron på framtiden vägen ?

Var i all detta

gick du in på ett sidospår ?

Varför sa du aldrig något om det du upplevde fel ?

Varför tyckte du helt plötsligt

att dina barn och jag blev en börda ?

Jag lär aldrig förstå

var det gick fel

Och jag lär aldrig få ett ärligt svar heller

Idag kan vi inte ens tala med varandra

Du förskjuter mig och talar illa om mig

Ljuger bak min rygg

Förskjuter dina barn

Och behandlar dem illa

Vi får aldrig en chans att försvara oss mot elaka påhopp vi inte kan förstå

Barnen ska leva med att deras far talar illa om dem

Och skyller dem för att inte ge honom ett bra liv

Förstör inte mitt liv ! har du sagt

Hur kan man skylla sina egna barn för fel man själv begått ?

Varför har du blivit en sån människa ?

Vad gjorde vi någonsin mot dig för att förtjäna detta ?

Varför varför varför ???

Leave a comment

Your comment